När jag var yngre gjorde jag topplistor om allt man kan tänka sig och lite till. Skrev ned varenda Trackslista och gjorde egna listor över låtarna, räknade ihop årslistor. Författarlistor har jag också haft en och annan, inklusive underkategorier som vilka land mina lästa författare kommit från.
På list-tiden var det viktigt vem som var etta och största favoriten och vilka som klättrade uppåt eller dalade nedåt. Men, idag skriver jag inte så många listor längre, och har inte någon självklar nummer ett, vare sig författare, bok, skiva, låt eller grupp.
Välja ska jag ju göra ändå, och då blir det ingen mindre än vår vän Fjodor Dostojevskij.
Varför Fjodor?
Jo, det finns några, kanske ett tjugotal, riktigt omtumlande böcker jag läst. Många böcker är bra eller till och med riktigt bra eller gripande eller något annat positivt, men för mig finns det bara ett litet fåtal böcker som blivit något lite ytterligare mer. Jag hittar nu inget bättre ord än omtumlande för det. Det gemensamma för de böckerna är väl att de suger in mig i boken och när jag lägger undan boken är det för en liten stund svårt att skilja mellan boken och verkligheten kring mig. Den känsla jag fått av texten dröjer kvar när jag lägger undan boken och när jag tittar kring mig är jag jagad som Raskolnikov, vilse som en Austerfigur eller absurdt infångad som Josef K.
Dostojevskij är nog den författare vars böcker oftast gjort mig så här omtumlad och liksom bortkollrad från verkligheten. Det är förstås hans stora klassiker Idioten, Brott och straff samt Bröderna Karamazov som givit mig den känslan. Andra böcker av honom har också varit läsvärda, men gav inte den där magiska omtumlande känslan. Utöver att han skrev flera så där omtumlande böcker så är det dessutom en bonus att han fascinerar som person. Det finns en samling krönikor, En författares dagbok, där han friskt blandar skarpa iakttagelser men primitivt judehat och någon slags rysk nationalism. En läsning som fascinerar lite där någon kan tänka så djupt och samtidigt så taffligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar