Deckare får givetvis ett eget uppslag - denna specialgenre som alltid ska föräras ett par egna hyllor i bokhandlarna. Det svåra att sammanfatta deckarläsning är för mig alltid att jag har nedrans svårt att komma ihåg riktigt vad jag läst för några historier. Även om det är riktigt bra deckare kan jag ibland ändå inte riktigt minnas dem efteråt. Förvisso kan det ju vara så med andra böcker också, men deckare är värst.
Minnesvärt var i alla fall att upptäcka Arne Dahl, långt efter alla andra men precis innan filmatiseringarna av böckerna hans. Ann Cleeves avslutning på Shetlandsserien kvalar också in i kategorin bra deckare som höjer sig över resten. Dennis Lehanes KenzieGennaro-comeback med En mörk välsignelse var förstås också en bra deckare.
Men annars... Jag minns titlarna på ett par stycken och känner på mig att jag glömt ett gäng lika fort som jag avslutade dem. Mest deckarsugen inför 2012 är jag nog på Magnus Montelius deckare, stämmer mina förhandsvibbar av den är den väl värd att ha med på deckarlistan 2012.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar