2011 års ambivalenskänsla - det var japanen Haruki Murakami. Å ena sidan fängslande och vackert med färgstarka och väldigt levande karaktärer. Å andra sidan tröttsamt, oengagerande och liksom uppblåst överskattat. Norwegian Wood, Vad jag pratar om när jag pratar om löpning och de två första delarna av 1Q84 var min Murakamiläsning. Dessutom filmatiseringen av Norwegian Wood, så Murakami och jag har umgåtts en del under året.
Och det började så bra. Norwegian Wood är en ofta fantastisk bok, kärleksfull, sorgsen, vemodig och fascinerande. Vissa passager är jag enormt förtjust i, inte minst de olika tillbakablickarna som författarjaget gör från någonslags nutid. Inledningen där han hör någon version av Norwegian Wood i ett flygplan är en typisk sådan, fenomenal inledning. Sedan gillade jag hur fint han lyckas skildra karaktärerna i boken, och att han lyckas göra dem fascinerande och lite gåtfulla utan att det blev konstlat. Hela boken är lite gåtfull, trots att den är så ordrik och berättar mycket, så är det så mycket som inte berättas. Vad hände med rumskompisen Stormtruppern? Alla personers bakgrund och föräldrar var liksom frånvarande och nämndes knappt, och så vidare. Tempot är visserligen asiastiskt långsamt och det var inte en bok jag sträckläste, men likväl var den väldigt drabbande och stannade kvar länge. (Tyvärr var jag väl inte lika gripen av filmen, men det kan man väl inte lasta Murakami för...)
Vad jag pratar om när jag pratar om löpning var visserligen intressant läsning, men knappast omistlig. Det magiska och gåtfulla från Norwegian fanns ju inte där i självbiografin, men lite intressanta betraktelser fick man istället.
1Q84 var väl boken som väckte ambivalensen ordentligt. Å ena sidan det gåtfulla, lite magiska och fascinerande. Med flera spännande figurer, fint beskrivna. Men, samtidigt flera delar som inte alls klaffade så bra. Sega partier, taffliga skildringar, oengagerande. Vet inte riktigt om jag är så imponerad eller engagerad i little people och luftpuppor.
Ambivalens. Så nedrans bra. Och samtidigt så nedrans ointressant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar