Bad Boy

Peter Robinsons deckarserie om kommisarie Banks och hans sidekick Anne Calbot är väl en av de få deckarserierna jag orkar följa. Likt de få andra (Rebus då han fanns, Ann Cleeves och ytterligare någon) är det en fantastisk förstabok som fått mig att bli fast. I Peter Robinsons fall hette boken En torr het sommar och var en väldigt engelsk deckare som på ett snyggt sätt band ihop nutid och händelser under andra världskriget. Visserligen är det längesen jag läste den, men jag vill fortfarande minnas att det var en av de där riktigt, riktigt bra deckarhistorierna man hoppas ramla över lite oftare.

Serien om Banks/Calbot har sedan dess rullat  på i ganska många böcker, utan att någon av dem nått upp till klassen jämförbar med den första (egentligen var det visst inte den första, men jag är ganska säker på att det var den första som översattes till svenska). Några böcker har varit bra, medan andra dragit väl mycket åt det långtråkiga med långa funderingar av kommisarien Banks som, om man ska vara ärlig, inte är så där jättemycket mer spännande än någon av alla de andra deckarhjältar som finns där ute.

Bad Boy är då den senaste boken i serien för mig, ganska snygg med en bild mot röd bakgrund (alla böckerna verkar bli förärade varsin färg). Historien är att Banks dotter (som jag inte kan minnas haft någon större roll i någon tidigare bok) får ihop det med en Bad Boy och det går sedan lite överstyr för paret. Kopplat till det finns också någon bihistoria kring en misslyckad Tunga Kavalleriet insats som leder till att en harmlös äldre herre dör, men den historien försvinner lite bort efterhand. Det är Calbots tur att råka illa ut, Banks går runt och grubblar över livet och historiens Bad Boy tillsammans med Banks dotter får mycket plats i boken. Ja, annars vet jag inte om det är någon särdeles minnesvärd bok, utan mest en i mängden av alla deckare. En ganska makaber tortyrscen sticker ut, mest genom att vara obehaglig men inte minnesvärd. Banks dotter känns ganska ointressant skildrad, lite tafatta beskrivningar av hur hon funderar och varför hon gör som gör. Bad Boy killen funkar väl som skurk, men han blir ganska endimensionell, inte så minnesvärd direkt. Ja, tyvärr summa summarum - en deckare i mängden, typ 2 stjärnor av 5 möjliga. Inte upprörande dålig på något sätt, men blott en i den stora mängden.

Och med det verkar jag ju sälla mig till vad andra bloggare tyckt om boken, ok men inte mer. Däremot minns jag faktiskt inte att Mörkrets alla färger skulle vara så dålig som någon av dem skrev, ärligt talat minns jag den knappt alls...

http://alkb.se/recension-bad-boy-av-peter-robinson

http://booksri.wordpress.com/2011/07/27/bad-boy-peter-robinson/



Så börjar det: I slutet av augusti var Yorkshires vattensjuka landsbygd som en symfoni i grönt och guld under en blå himmel fläckad av vita moln.
Annat jag tänkte på: Finns det inte någon gammal låt som heter Bad Boy?